Nu är det knappt så vi hänger med i svängarna längre, så jag förstår om inte ni heller gör det! 
Ena dagen är vi glada men oroliga, andra dagen ledsna, sen är vi jätteglada igen! Pust!
Det är väl så det är att vara förälder överlag, i guess. MEN! Nu är det så här, att vi har fått ta av oss maskar och handskar idag! (Delade den glädjande nyheten för alla som följer mig på instagram lite tidigare idag) Vi får alltså ÄNTLIGEN vara hud mot hud med henne igen efter ex antal veckor ((!!)) Det är en underbar känsla att få känna hennes värme, hennes hud, hennes gosiga händer och kinder, ja känslan är verkligen obeskrivlig. Inom kort får vi nog också pussa på henne, eller det hoppas vi på iallafall.
 
Nästa nyhet är att hennes celler sjunkit från gårdagens 2200 till dagens 1800, vilket är jättebra! Det låter kanske konstigt i några öron. Men det har gått alldeles för fort fram till nu så man ville alltså medvetet sakta ner cellernas tillväxt då man är rädd för att hon ska utveckla GVH om det skulle fortsätta i detta tempot. Medicinen hon får är en antibiotika (Contrim) som tydligen ska ha den effekten på celler, men även om hon inte hade utvecklat celler så pass fort, så hade hon ändå fått den behandlingen oavsett.
 
 
 
 
Som ni kanske förstår så är det inte lätt för ett litet barn att utvecklas varken psykiskt eller fysiskt när de är sjuka och inte har någon ork. Under tiden vi varit i Tyskland har hon stått helt still med bland annat språket, fram till nu.  Hennes energi är tillbaka igen och hon har redan sagt några nya ord såsom anka, näsa och tack, men vi märker klart och tydligt att hon iallafall förstår oss mycket mer än tidigare, så att prata kommer säkert komma fort när hon väl börjar upptäcka att hon faktiskt kan. Men för att tillägga tror vi hon har börjat förstå tyska och engelska också. Sköterskorna pratar bara tyska med henne när vi inte är omkring och när vi är där hör hon oss bara prata engelska, så detta lilla barn kanske kommer ha lätt till språk i framtiden då hon redan har svenska och turkiska som "modersmål". Vi får hoppas på det helt enkelt!
 
Men dagen har redan susat förbi och snart är det dags för Minelle att få i sig middag, så antingen jag eller Marcus ska springa hem till lägenheten och hämta nygjord spagetti och köttfärssås som hennes underbara mormor har lagat!
 
Ha nu en fortsatt fantastisk dag och jag hoppas ni haft en lika bra första dag på veckan som vi haft!
 
Glöm inte hjärtklicka❤️
Johanna

Blir tårögd så glad jag blir för Minelle - vad fantastiskt med kontakt hud mot hud <3 Innan skulle jag aldrig förstått, men som mamma inser jag hur viktigt det är. Hurra för er <3

Lisette

Gråter floder av lycka! ❤️❤️❤️

Pauline

Det låter underbart! Lilla tösen!❤️ kramar!❤️❤️❤️

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress