Hej på er!
Igår kom min svägeraka förbi på besök och redan idag åker både svärmor och hon hem igen till Sverige. Dagarna rusar förbi och man känner sig så trygg och stark på något vis när familjerna är här med oss och stöttar oss genom allt.
 
Minelle började febra inatt igen, 39,6 som högst, vilket var väntat men de är osäkra på om febern beror på hennes sjukdom (de höga halterna av cytokiner) eller om det är cellgifternas symtom som börjar visa sig eller att kroppen reagerar mot Marcus aktiva celler som hon fick direkt in i blodet dagen hon transplanterades. Tanken är nu att åter igen ge Anakinra (kineret) för att se om febern försvinner, gör den inte de så kan man ganska så tydligt förstå att det är cellgifternas påverkan.
Hennes hud börjar förändras såsom såriga läppar, torr omkring näsan, ont i munnen, brännsår liknande utslag på fifin och en sprucken rumpa..
Det är så jobbigt att se henne såhär dålig och sköterskorna säger att detta bara är början. Hon kommer inom de närmsta sju till fjorton dagarna vara väldigt dålig, sämre än nu tydligen och jag klarar knappt se henne såhär dålig.
Febern håller fortfarande i sig, de ger paracetamol igen då levervärdena är bättre samt febernedsättande (Novagil). 
 
Kvällsrutinerna har blivit långa, bökiga och plågsamma för Minelle. Munnen ska rengöras med två olika mediciner samt tandborstning, hon ska byta blöja och smörjas in med två olika salvor omkring underlivet (en speciell på fifin och en på rumpan) hon ska smörjas in med en annan salva på kroppen, en annan på läpparna och slutligen en på näsan. Sen ska alla smörjor torka sen ska hon vägas för att se så hon inte samlat på sig för mycket vätska, slutligen får vi klä på henne för nattning.
Ush och suck och fy och näää! 
Jag vill inte se henne lida mer nu, jag hoppas dessa dagar passerar så fort som möjligt så hon kan få bli pigg igen!
 
 
 
#KÄMPAMINELLE
 
Glöm inte hjärtklicka❤️
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress