Då har vi skickat in Minelle på operation.
Här i Tyskland ger de en slags lugnande medicin innan det är dax för nedsövning som gör henne lite gladare och lugnare, så på något sätt är det inte lika tungt och stressande att lämna ifrån henne som det varit alla gånger vi sövt henne i Sverige. 
 
Idag var det dax för byte av venporten till en hickman kateter (en CVK liknande slang med två infarter). De har också i sista sekund bestämt sig för att även ta ett prov från benmärgen, inte för att de tror att de ska hitta något utan mest för säkerhets skull. De kommer också passa på under nedsövningen att sätta en urinkateter som ska sitta i 24 timmar, även det mest för att ha kontroll över läget.  En liten bit skinn kommer också tas men det är mest för forskningens skull.
 
Två timmar beräknas denna operationen ta,  två timmars svettig väntan kommer kännas som tjugo timmars väntan. Tanken om att de ska skära i henne är alltid lika jobbig, jag får ett hugg i magen, bilder i huvudet och en klump i halsen så fort tanken far iväg, men ännu har jag inte gråtit. Kors i taket!
Men jag tror jag inte gråtit för allt har gått så lugnt till denna gång och hon har inte gråtit sig till sömns utan var mest glad av medicinen hon fick innan. Så nu sitter vi i hennes rum med en bra känsla i magen om att allt även denna gången kommer gå bra!
 
 
 
Vi satt och tittade på film innan det var dax för nedsövningen.
((ni får ursäkta mitt osminkade, trötta ansikte))🙈
 
 
 
Glöm inte hjärtklicka💗
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress