Nu börjar det igen..
 
Det är inte många dagar kvar nu till operation och nervositeten och oron börjar ta över alla mina känslor. Många tankar cirkulerar i skallen, långa sömnlösa nätter...
 
Som ni vet är det snart dags för operation, byte av Hickmankatetern till en venport, redan på onsdag faktiskt. Vi kommer behöva åka in på tisdagen till Göteborg då operationen är lagd på dygnets tidiga timmar och sen ska vi stanna över ytterligare en natt då de vill ha henne under uppsyn, alltså två nätter är vi kvar.
Operationen i sig är ingen jätteoperation och hade detta varit innan Minelle hade gått igenom sin stamcellstransplantation så hade jag förmodligen inte varit lika nervös då jag från tidigare erfarenhet vet att hon klarar det utan problem. Men nu är allt annorlunda, hon har iprincip en helt ny kropp, nytt blod som cirkulerar i hennes ådror, nya celler som förnyar hennes hud, hår, naglar osv och ett helt nytt immunsystem. Jag vet liksom inte hur mycket denna lilla kropp orkar, hur den reagerar på en nedsövning, hur snabbt den kommer att läka, hur ont hon kommer att ha efter.. ja, men jag tror ni förstår min oro. 
Inte nog med den oron, så har Minelle under de senaste veckorna fått något slags utslag, eller snarare knotter på lokala delar av kroppen och vi vet inte vad detta är, det kommer och går liksom. Skulle Minelle vara ett friskt barn skulle man kanske inte oroa sig över lite knotter på huden eller finnar i ansiktet, men vi blir så himla oroliga för det minsta lilla som händer hennes hud, det räcker alltså att hon får en liten finne i ansiktet och vi frågar läkarna vad det kan vara. Jättelarvigt kanske det låter i era öron, i mina egna också när jag berättar det för er, men när allt har gått så bra fram till nu är man extremt rädd för bakslag.
 
 
 
Jag känner mig mest rädd just nu, även ångesten börjar smyga sig på, dels för att spendera tid i sjukhusmiljö igen, men också pågrund av rädslan som kommer som ett brev på posten när det handlar om Minelle.
Men jag tror inget annat än att hon såklart kommer att klara detta också, jag menar vad är en liten operation i jämförelse med ett stamcellsbyte!?
 
Jag tänkte att jag under de dagar vi är i Göteborg ska uppdatera er om mina känslor och hur läget är med Minelle här på bloggen. Ni har ju ändå hängt med från början, så ni får även hänga med till bergodalbanan är över.
 
Angelica

Behöver ni något när ni är i Göteborg så finns jag i huset bredvid. Bara att hojta!
Jag hoppas och tror att allt kommer gå bra! Ni är så starka allihopa. Kramar!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress